Jag piggnade ju till efter att jag suttit en stund vid datorn hemma, jag gick alltså inte och la mig igen utan tog en dusch, klädde på mig och skakade ihop en proteindrink som jag drack.

Sen insåg jag att shit klockan är mycket! Rotade fram lunchlåda ur frysen, kastade ner den i en påse, slängde ner sminkväskan (tur solen sken så jag kunde ha mina solglajjor utan att se fånig ut) rusade ut och fullkomligt slet ut cykeln ur garaget (måste verkligen röja där snart) och trampade som en blå ner till centrum för att genskjuta bussen (kan man säga så?)!

Bussen går från min hållplats sex minuter över sju, och från centrum går den arton över. Det ger mig ca tio minuter extra tid hemma om jag tar cykeln ner till centrum istf att ta bussen uppe hos mig.

Lite skönt med en cykeltur på morgonen! Fast skönare hade det varit om jag inte alltid hade så förtvivlat bråttom. Jag har alltid panik i blicken på morgonen...

Idag hade jag tänkt sova till kvart i sju, men vad händer?! Jag vaknar av mig själv en dryg timme tidigare... Nu är jag jättetrött och kan inte bestämma mig för om jag ska gå och lägga mig en stund till eller om jag lika gärna ska göra mig i ordning för att åka till jobbet?

Det märks att solen inte går upp lika tidigt längre, som den gjorde förut. Det är så jobbigt att gå upp när det är kolsvart ute. Och i det här landet är det ju under så lång period som det är mörkt på morgonen, och mörkt på kvällen. Fast kvällen är inte lika jobbig tycker jag. Då kan man tända ljus och få det lite mysigt inne. Men morgonen ...  Fy ...

Förutom de mörka morgnarna så gillar jag hösten jättemycket!

Nä, jag ska nog gå och ta mig en dusch tror jag. Nu är det ingen idé att gå tillbaka och lägga sig. Får försöka på nytt med sovmorgon i morgon i stället!