Så himla härligt! Hemma! Jag älskar hemma!

Stannade kvar en stund på jobbet, barnen gick hem till min syster så jag behövde inte stressa iväg, skönt att få lite extra tid på flexen.

Idag har jag varit dödens sömnig! Det måste ha varit han med den monotona, sövande rösten på bussen i morse! Inget kaffe i världen har lyckats väcka mig idag. *zzzZZZzzz*

Nu ska vi snart äta middag - hungrig har jag varit hela dagen också! Vrålhungrig. Så där så att jag blir skakig och nästan blir arg för minsta lilla. 

Men så himla skönt att det är fredag! Det är helg nu hörrni! 

Problemet med att äta rester kvällen innan är att jag inte har lunch att ta med mig till jobbet dagen därpå.

Igår var jag så nöjd över att vi hade makaronipudding kvar! Jag slapp laga mat! *jippiie*

Mindre jippie är det idag när jag måste ut och köpa mat igen. Vad är jag sugen på?! Har massor att välja bland men inget som tilltalar mig just idag. Och äta måste jag - håller på att hungra ihjäl!!!

Tack Mita! Såg att jag har en award att hämta! Kul!!! Kikar på det sen, är på jobbet nu *harkel*

*sätter genast igång och jobbar eller går på lunch*

Nu har jag fikarast men väljer att kolla bloggen istället!

Bussresan ja... Det satt en kille/man/gubbe bakom mig och pratade jobbsaker i telefon och han hade världensmestmonotonaröstsombaramaldeochmaldepåomoi
ntressantasaker -gissa om jag stensomnade!

Nu är det fredag för fullt! Snart helg alltså!

Nähä, måste nog gå och ta mig en macka i alla fall! *huungrig*

Det är fantastiskt vackert ute - jag älskar snö! (PÅ VINTERN!!!)

Vackert är det, men inte kul. Barnen och jag måste dessutom gå!!!! Eftersom den onödige har bytt till sommardäck! (Tur att det är fredag och inte måndag!)

Okej, dags att göra något åt det blöta torvet på huvudet och leta fram kläder. Sen är det bara att börja njuta av fredagen!!! Det vill säga, när jag väl lämnat barnen och kommit med en buss! Inte säkert att bussarna går som de ska - herregud det är ju snökaos. Säkert fyra cm.

Men det är vackert ute! Och det är fredag!

Hinner inte kolla in hos någon nu så jag ropar allt vad jag orkar:

Ha en underbar dag!!! 

Hela kvällen har en olustig känsla smugit sig på mig. Den har börjat lite vagt,  för att sedan öka i styrka. Och det är så jobbigt när det kommer smygande och man inte vet vad det beror på. Eller ens vad det är för känsla! Men jag har lyckats lokalisera känslan och kommit på vad det är. Ångest. Och det beror på att jag har en inlämningsuppgift som ska vara klar senast söndag kväll och jag har inte ens börjat! Känslan härnäst kommer att stavas: P-A-N-I-K.

Jag har lite papper att fylla i inför ett möte i morgon också. Har jag inte heller börjat med - jag är världsbäst på att skjuta upp saker och ting hela tiden. Trots att jag vet att jag inte mår bra av att göra det. *Gaaaaaah*

Så varför sitter jag bara här?! (Jo, för att slippa ta itu med sakerna!)

Och nu råkar jag vara för trött för att orka börja *ojdå*

Ska röja i köket - vill inte vakna till lukten av makaronilåda i morgon bitti.

Om jag skulle råka gå och lägga mig i någorlunda rimlig tid säger jag god natt redan nu!

Jag är en person som ganska ofta skämtar med andra, och som skämtar om mig själv. Och jag är ofta ofta ofta ironisk! Ironi är bland det roligaste som finns. Eh... Roligt är det. Och tacksamt. Och jag har upptäckt att alla människor inte förstår ironi. Och det är inte bara barn under sju år, utan även vuxna. Det är så himla tråkigt att alltid behöva säga "jag skojar" när jag skojar. Så jag säger sällan det.

Jag har upptäckt ibland när jag går in och läser kommentarer hos folk att det jag skrivit ibland kan uppfattas som ... tyket!? Jag tycker ju, medan jag skriver att det är självklart att jag skojar! För min "ton" är ju så lättsam och skämtsam! Men när jag vid senare tillfälle läser kommentaren så kan jag ibland tycka att den inte var särskilt genomtänkt...

Så en liten förklaring: Jag pratar och skriver ofta utan att tänka mig för! Så snälla ha överseende med mina kommentarer, försök läsa dem med glimten i ögat och en skvätt ironi!

Men oj, hur blir det när jag skriver en som jag menar då? Hur ska ni veta när jag är allvarlig och när jag inte är det?  

Ska jag behöva vara tydligare kanske? Det är ju inte fel att lägga till en smileygubbe när jag skämtar.

Men det tar liksom bort ironin lite...

Herrejösses. (Ännu ett ogenomtänkt inlägg - hur fasen ska jag få ihop påsen?)

Jag är för det mesta snäll! Och trevlig! Och om någon får en kommentar som verkar otrevlig, så är den inte illa menad!!! Det är bara jag som försöker vara rolig förmodligen!

VAD SKA VI ÄTA TILL MIDDAG?  

Barnen kan få makaronipudding. Själv vill jag inte äta micrad makaronipudding igen, den var god när den var tillagad. Men micrad är sådär. Eller så gör jag det ändå *lat* och kan unna mig något gott till efterrätt! Har några gropar i låren att fylla.

Så fort barnen kom innanför dörren blev det liv och tjat och gnäll och bråk och till slut överraskade jag oss alla med att ge upp ett primalskrik. Barnen ryckte till och jag fick ont i halsen. Fan. Faaaan. Och efter mellanmål var det dags för läxläsning. Och då sket sig allt. Fullständigt. De (barnen) kunde inte prata med varandra, det blev rappakalja och goddag yxskaft och så klart började de bråka när ingen förstod dem!!! - och jag höll på att bli tokig!!! Jag hade lust att kasta saker i golvet och skrika och ha mig. Jag passar inte alltid som vuxen.

Nu vill jag ha något gott att äta.

Men micrad makaronipudding med massor av lingon då? Kan vara värt att prova! Det får det bli. Och kanske en lakritsglass efter maten när barnen har lagt sig?!

Inte för att jag gillar glass utan för att jag gillar lakrits! Och glass är ju inte godis. *smart*

Det blev skräpmat till lunch. Gyllene bågen. Men jag tog apelsinjuice istället för läsk. Alltid något. Och jag proppade inte i mig riktigt alla pommes fritesen. Man kan inte vara nyttig jämt och ständigt *harkel*

På eftermiddagsfikan blev det en promenad i det underbara vårvädret! (De säger att det ska bli snö - de måste ljuga! Det måste de bannemig för jag vill inte ha mer snö nu. INTE MER SNÖ NU!)

Jag fick blommor idag också, av en jättegullig kollega! Tulpaner. Jag som älskar tulpaner! (Jag älskar att få blommor!) 

Just nu är jag alldeles ensam hemma! Barnen går själva hem och jag är fräck nog att åka hem innan dem, för att få några minuter själv, i lugn och ro... *andas lugnt och stilla och njuter av tystnaden*