Känns lite sådär att vara hemma igen. Det känns som att hon kanske är på gränsen, men det är väl inte fel att nioåringar har en feberfri dag hemma?! Jag har för mig att jag pratade med hennes fröken om det förra året. Hur som helst, hon är hemma idag för säkerhets skull och hon får hoppa över scouterna i kväll också.  

Sen hoppas jag att vi är klara med sjukdomar för ett tag!

Om man fick önska, eller kunde önska snarare, så skulle jag tycka att barnen kunde vara sjuka en eller två dagar ungefär var tredje månad! I stället blir de gärna sjuka i klump. Ibland går de omlott så att man har två sjuka barn hemma en dag, och ibland sprider de ut det så att det bli en längre period i stället. Men så länge det handlar om feber och förkylning går det ju an! Men det finns ju vissa åkommor, vanligt förekommande på vintern, som man helst av allt vill undvika!

Själv ska jag passa på att komma i ordning lite bättre här hemma, se till att jag tar bort en massa irritationsmoment. Jag kände när jag vaknade i morse (vaknade av mig själv 05.40!) att det kommer bli jobbigt nu, snart är det mörkt när man går upp på morgonen - hur ska man få motiovation?! Jag måste börja vända mitt negativa tänk till att bli positivt. Annars kommer jag gå under...

Jag har så mycket att vara glad och tacksam över och ändå går jag omkring och klagar och gnäller.