Om ca en kvart kommer min man och son hem från fotbollsmatch. Innan dess ska jag helst ha:

plocka undan efter deras middag för det sa jag att jag skulle fixa *jajamensan fixar jag*;

lagat mat till tjejerna och mig - länge sen M sa att hon var hungrig;

och som lite bonus slängt in tvätt i maskinen eller dammsugit.

Istället har jag suttit här i soffan sen de lämnade huset. Läst bloggar, läst mail (många mail blir det och jag kan inte svara på dem för att j***a Felia webmail strular) och skrivit lite....

Men om jag skulle ta och lyfta på min lata bakdel och bege mig till köket...   Men hej, jag har faktiskt gjort annat! Pratat med L inför lördagen! Och flytväst och kanot är kirrat! Skönt! (ånej nu blev jag nervös igen...) 

Kikade i Soran Ismails blogg - han är ju för skön den killen! Han har en ny omröstning nu där han vill veta hur gamla hans läsare är... 

Se resultat 

Och jag ler lite för mig själv när jag ser det och tänker att han skojar ju bara, kul kille! Jag är ju över 35 får jag ju tillägga.. 

Men så inser jag att han kanske inte alls skojar! För när jag själv var i 20-årsåldern så tyckte jag att de som var 30+ var såå gamla! Och så tråkiga!

Själv skulle jag inte bli så gammal, någonsin! Och 35-åringar var ju ännu äldre. Gamla och tråkiga människor som var gifta och bosatta i radhus eller villa utanför stan, med hemska små ungar, kombi och trädgård. Usch vad jag tyckte att de levde tråkiga och patetiska liv. Och så skulle jag aldrig ha det! Och om de sa att de trivdes med sina liv så ljög de!

Tråkigt nog så var min syn sådan. Jag tyckte synd om de som var 29. Ett år senare skulle de vara  t r e t t i o  !!! End of life.

Jag kan ju säga att jag har ändrat mig!

Det tog några år dock, innan jag ändrade mig... och jag blev ju både 29, 30 och 36. Men nu tycker jag att det räcker! Behöver inte fylla mer år... Och det räcker med gråa hår och rynkor också! Så, stoppa tiden! 

Åh vad jag gillar att vara hemma!  : )

Jag har varit så trött idag och en kollega var söt nog att säga att jag fortfarande såg lite konstig ut på ögonen ...  Eh... konstig ut? Om hon nu inte tyckte att jag såg pigg ut kunde hon ju antingen ljugit och sagt något trevligt, sagt att jag såg lite ... hängig ut eller bara hållt tyst! Hur snygg är du själv hade jag lust att säga! Grrr. Morr. 

Det har varit en rätt så bra dag annars! Lugnt på telefonen och många borta, vilket gör att arbetsklimatet (fint ord!) blir behagligt. Vi har lite irritationsmoment på jobbet, för att utrycka mig milt. Jag brukar säga att jag går till mitt vuxendagis när jag går till jobbet...

Men tack vare trevliga och roliga kollegor så står jag ut!

Rätt så bra faktiskt : )  

Nu ska snart man och son på fotbollsmatch. Och det blir lugnt hemma med bara tjejerna... Ska bara fixa lite mat till oss strax. Baggis. Inga problem. Fixar jag lätt som en plätt. Bara jag visste vad... 

Och jag ljuger så bra!

Jag är trött idag, och väldigt uttråkad. Börjar fundera på om jag inte skulle passa bäst som lyxhustru?

Jag blir så trött på mig själv. Mitt inlägg tidigare i kväll, det som handlade om tandläkaren, hade inte fått någon rubrik ??! Utan när jag tittade så stod det 'Rubrik saknas'  och sen börjar inlägget ... och med ingen rubrik kan det vara lite svårt att förstå vad det är jag skriver om....    Ja ja, nu finns en rubrik och jag säger bara (som så ofta) *suck* vad trött jag blir!

Dessutom har jag slagit rekord i antal besök! Jättekul! : )

Åh nej. Har någon spritt ut min adress till alla på jobbet *panik - vad har jag skrivit* : )

Snälla gör inte det!!!

Mina underbara barn gick och la sig utan ett endaste protestknyst i kväll!

Så skönt! : )  

Min man gick iväg på föräldramöte som började kl 18.00 och han är ännu inte hemma!

Varför?

Antingen har det blivit några diskussioner om något eller så är det så mycket att informera om. Vem som vill bli klassens representant i föräldraföreningen och eftersom ingen vill bli det tittar alla ner i knät... 

Bara inte P tar på sig det. Han har tillräckligt med möten och saker att hålla i. Bara han inte föreslår mig!

Och så ska det bestämmas vilka aktiviteter som ska göras under hösten och så blir det frågor och diskussion kring det.

Jag vill gå ut och gå! Men jag vill inte lämna barnen ensamma när det är mörkt. Eller rättare sagt, de vill inte bli ensamma när det är mörkt. 

Kanske ska plocka fram kläder inför morgondagen, det brukar jag uppskatta på morgnarna om jag gjort kvällen innan. Så även till mig. Fast jag gör aldrig det... Jag bara tänker varje morgon att jag  s k a  börja med det så jag slipper stå och fånglo in i garderoben varje morgon!

Om jag börjar lägga fram kläder till mig själv varje kväll, kommer det betyda att det kommer finnas några roliga kläder i min garderob att kunna plocka fram?! För i så fall ska jag gå genast!

Jippiii typ.
De känner igen mig tror jag. Eller åtminstone har de koll i sin dator... Jag brukar få pikar för att jag *harkel* glömt bort tiden två gånger. De har fått ringa mig och påpeka att "du hade tid hos oss i morse!" och jag svär på att de flinar när de säger det. *faaaan* tänker jag och ser mina hundralappar fladdra iväg.
 
En annan gång, detta var tre eller fyra år sen, skulle jag dit klockan 09.25 och tar bussen hemifrån i god tid (tror jag) och strosar i lugn harmonisk takt till tandläkaren, ovanligt för att vara mig kan jag säga, men detta var nog en ovanlig dag...
Kommer in och anmäler mig i luckan: "Hej, jag hade tid här nio och tjugofem!" jag ler mot tanten i luckan men hon ler inte tillbaka. Hon stirrar dumt på mig.

Ja, säger hon! Du hade det och nu är klockan nio och femtiofem!

Va?! Flämtar jag förfärat!

Och det tar ett tag innan informationen går in... Och när den gör det ville jag bara förvinna ner genom golvet.
Gud vad dum jag kände mig...

Och jag fick gå därifrån utan att ha blivit undersökt, men jag fick en tid veckan därpå och gissa om jag skämdes då!

Jag har kokat spaghetti och har huuuur mycket som helst över. Jag fattar inte vad det är med spaghetti men det går ju inte att koka utan att det blir alldeles för mycket eller alldeles för lite. Och eftersom jag vet hur retligt det är när maten inte räcker så brukar jag ta i lite extra. Det är bara det att idag blev det på tok för mycket extra!

Undrar vad som har hänt med min förkylning? Har den verkligen gått över eller är det bara tillfällig sinnesförvirring? Men jag känner mig pigg och rätt frisk. Visst, lite täppt i nästan och tjock låter jag men annars så inga besvär! Så skönt.

Men jag vågar inte ropa hej ännu... det ska komma en natt och en tidig morgon först... Men det hade varit trevligt att kunna dyka upp på jobbet i morgon.

Om inte annat så har jag en del ärenden som måste utföras innan lördag. Om inte min butler kan utföra dessa?!   

Om jag hade haft en butler vill säga.

Någon frivillig kanske?! Någon?